Filippinerna

Filippinernas jeepney-chaufförer i strejk mot utsläppskrav

De gamla motorerna spyr ut förorenande avgaser men nu strejkar jeepneyförare mot nya miljölagar. Det rapporterar frilansjournalisten Purple Romero från Manilla.

Den 30 september gick hundratals jeepneyförare över hela Filippinerna ut i transportstrejk mot vad de kallar en ”fattigdomsfrämmande klimatåtgärd”.  De ikoniska jeepneybilarna utgör landets huvudsakliga kollektiva transportmedel och protesterna rör den filippinske presidenten Rodrigo Dutertes beslut att alla jeepneybilar som är 15 år och äldre ska ersättas med en modernare version till i juni 2020. Det togs för två år sedan och har tidigare utlöst protester i Filippinernas större städer men för första gången är nu strejken landsomfattande.

54-årige Jaime Aguilar, jeepneyförare sedan 17 år, var en av dem. 

– Vi känner till klimatförändringarna och är inte emot regeringens åtgärder för att kämpa mot dem. Vi stödjer det här, men vad vi ber om är mer tid och högre subventioner, säger han.

Jeepneybilarna designades utifrån de amerikanska Willy Jeeps som användes under andra världskriget och började rulla på filippinska vägar under 50-talet. Vissa av dessa färgglada fordon är redan i dåligt skick och sprutar ut mycket rök, vilket bidrar till nedsmutsningen.

Men den moderniserade versionen är långt ifrån billig – 2 miljoner filippinska pesos (380 000 kr) – dubbelt så mycket som vad en vanlig jeepney kostar. Regeringen har bara anslagit 80 000 peso i subventioner för att förare ska kunna köpa de modernare fordonen. Resten måste förarna betala själv. 

– För dyrt. Vi tjänar bara 800 peso (150 kr) per dag och själv jobbar jag 14 timmar per dag för att få in det. Jag skulle aldrig ha råd, säger Jaime Aguilar.

Dutertes svar till förarna när han först presenterade utfasningen år 2017 var: ”Ni kan dö av hunger, jag bryr mig inte”. Men det finns också medborgare som försvarar presidentens sätt att agera i frågan. En hel del pendlare stördes av strejken och menar liksom Jorge Paterno att de förare som deltog i den borde förlora sin rätt att köra (jeepneyförare behöver ett statligt tillstånd).

Gerry Arances är chef för Center of Energy, Ecology and Development, en tankesmedja som fokuserar på utsläppsminskningar och skiftet till förnybar energi. Han stödjer Dutertes jeepneyprogram – men bara till viss del.

– Vi behöver modernisera vår transportsektor och fortsätta arbeta för hållbar teknologi men det borde inte ske på arbetarnas bekostnad, i det här fallet förare och småföretagare.

Jaime Aguilar säger att om regeringen inte lyssnar till dem kommer de att anordna ytterligare strejker över hela landet.

– Vi kommer att göra det om och om igen. Pendlare som drabbas av strejkerna bör komma ihåg att med modernare jeepneys kan priset på 9 pesos mer än fördubblas. Den extra kostnaden måste vi lägga på resenärerna.

Han menar också att att om regeringen menar allvar borde de sluta godkänna byggandet av nya kolkraftverk.

– Vi stödjer regeringens kamp mot klimatförändringar. Men om de menar allvar. Varför ska de bara fokusera på oss?

/Purple Romero, Filippinerna

Vykorten från journalister i vårt nätverk skapas i samarbete med Blank Spot Project.

Vykort från Filippinerna

2016 drev Rodrigo Duterte sin presidentkampanj utifrån löftet att fylla Filippinernas gator med blodet från narkomaner och langare. Renee Karunungan – en vanlig medborgare – uttryckte missnöje över detta på sin facebookvägg. När texten blev viral mötte hon en störtflod av hot och vågade knappt gå ut eftersom många grannar var Duterte-anhängare. Tillslut såg hon sig tvungen att lämna landet.

Om ett halvår är det val igen på Filippinerna – denna gång till senaten och representanthuset.

Med valkampanjerna har den inflammerade stämningen återvänt. Fanatiska supportrar för den sittande regeringen attackerar alla. Och de som utsätts svarar med samma våldsladdade språk. Facebook – använt av 97 % av filippinerna – har blivit en grogrund för hot och fientliga stämningar.

Duterte har vid ett tillfälle uppmanat sina anhängare att inte trakassera de som är emot honom. Samtidigt har presidenten tillsatt personer i regeringen med uppdrag att driva onlineattacker mot de som kritiserar honom – skattefinansierade näthot med andra ord.

/ Purple Romero, Filippinerna

Vykorten från journalister i vårt nätverk skapas i samarbete med Blank Spot Project.

90 hot om våld och våldtäkt per minut på nyhetsbyrån Rappler

Artikel publicerad i Feministiskt Perspektiv
1/5 2018
Av Purple Romero

Filippinerna.  Nyhetsbyrån Rappler som i huvudsak drivs av kvinnor får ta emot mängder av sexistiska hot. De kämpar mot president Rodrigo Duertes försök att tysta dem, i ett allt hårdare klimat för de medier som vågar kritisera honom.
Hot om våldtäkt, gruppvåldtäkt och mord hör till vanligheterna för Pia Ranada, som är journalist på nyhetsbyrån.

– Många av hoten och kränkningarna är personliga och de sexuella hoten är ofta visuella. Vissa letar upp mina gamla foton och använder dem för att göra ”memes” (bild med kort text som kan spridas på nätet, red anm) av mig eller för att posta kränkande inlägg, säger Ranada.

De hårda tillvägagångssätten används av de som stöder president Duerte. Presidenten är rå och populistisk, men också karismatisk och vann presidentvalen 2016 med rekordmånga röster.

Pia Ranadas område är att bevaka den exekutiva makten. De som stödjer presidenten har förlöjligat henne och bland annat sagt att hon bör be “så att hon inte upptas på listan över de som ska dödas i dag” eller att de ”hoppas att hon kommer att våldtas”.

 

Artikel publicerad i Feministiskt Perspektiv, 1 maj 2018. Läs hela artikeln här: https://feministisktperspektiv.se/2018/05/01/rappler/

Här kämpar kvinnor för att få skilja sig

Artikel publicerad i Göteborgsposten
8 mars 2018
Av Purple Romero

Filippinerna. Första gången Jonas man slog henne hade de varit gifta i elva år.  Snart skedde det rutinmässigt och när han även började misshandla barnen valde Jona att fly. Men hon är fortfarande gift med honom – Filippinerna är ett av två länder i världen där det inte går att skilja sig.

– Jag känner mig fånge i det här äktenskapet, säger Jona. Jag vill skilja mig men jag kan inte eftersom det inte är tillåtet. De säger att äktenskapet är heligt, men bryr de sig då inte om oss som lider?

Artikel publicerad i Göteborgsposten, 8/3-2018. Läs hela artikeln här: http://www.gp.se/nyheter/v{9e78cf8d5a9ae6e82d29a8df4b273023a3380ebfd48f1a18a2e2cfa634ecec51}C3{9e78cf8d5a9ae6e82d29a8df4b273023a3380ebfd48f1a18a2e2cfa634ecec51}A4rlden/h{9e78cf8d5a9ae6e82d29a8df4b273023a3380ebfd48f1a18a2e2cfa634ecec51}C3{9e78cf8d5a9ae6e82d29a8df4b273023a3380ebfd48f1a18a2e2cfa634ecec51}A4r-k{9e78cf8d5a9ae6e82d29a8df4b273023a3380ebfd48f1a18a2e2cfa634ecec51}C3{9e78cf8d5a9ae6e82d29a8df4b273023a3380ebfd48f1a18a2e2cfa634ecec51}A4mpar-kvinnor-f{9e78cf8d5a9ae6e82d29a8df4b273023a3380ebfd48f1a18a2e2cfa634ecec51}C3{9e78cf8d5a9ae6e82d29a8df4b273023a3380ebfd48f1a18a2e2cfa634ecec51}B6r-att-f{9e78cf8d5a9ae6e82d29a8df4b273023a3380ebfd48f1a18a2e2cfa634ecec51}C3{9e78cf8d5a9ae6e82d29a8df4b273023a3380ebfd48f1a18a2e2cfa634ecec51}A5-skilja-sig-1.5337502

El Niño slår hårt mot jordbruket

Artikel publicerad i Göteborgsposten
8 augusti 2016
Av Purple Romero
Foto: Veejay Villafranca

Filippinerna. Provinsen Isabela i Filippinerna har drabbats hårt av väderfenomenet El Niño, och värst är det i staden Cabagan. “Det har aldrig varit så här illa”, säger Dominga Bucag som trots varningarna bestämde sig för att odla majs. “Grödorna överlevde inte ens april månad.” Fortsätt läsa El Niño slår hårt mot jordbruket

Ging har kämpat i 15 år för hbtq-rättigheter i Filippinerna

Artikel publicerad i Fria Tidningen
24 juli 2015

Av Purple Romero

Filippinerna.  I femton år har Ging Cristobal kämpat för hbtq-personers rättigheter och för att få till en diskrimineringslagstiftning i Filippinerna. Hon berättar om livet som lesbisk och kampen i ett land som långsamt går mot det bättre.

Ging Cristobal växte upp i södra Filippinerna tillsammans med sin familj. När hon insåg att hon var lesbisk visste hon inte ens vad hon skulle kalla sig själv.

“Jag kunde inte föreställa mig att en lesbisk kvinna kunde ha familj eller bli framgångsrik, jag var rädd att det inte fanns någon framtid för mig.”

Läs hela artikeln här:http://www.fria.nu/artikel/118335