Etiopien

Etiopien – solar sig i fredsprisets glans

Artikel publicerad i Fönstret
#4 2019
Av Hiwot Abebe

Etiopier har länge varit stolta över att komma från ett av två afrikanska länder som aldrig koloniserats, skriver journalisten Hiwot Abebe. Nu solar sig hennes landsmän även i glansen av premiärminister Abiy Ahmed Alis, som får Nobels fredspris för att ha infört pressfrihet och släppt politiska fångar.

Läs hela artikeln här:
https://www.fonstret.se/artikelarkivet/kulturland/etiopien–solar-sig-i-fredsprisets-glans/

Efter maktskiftet: Etiopisk högtid politiseras

Firandet av högtiden Ashenda har vanligtvis varit begränsad till norra Etiopien och den grupp som tidigare styrde landet. Men i år ägde firandet rum i flera delar av landet, något som inte uppskattas i norr.

Firandet av Ashenda[i] har just avslutats i Etiopien. Det är en tradition kopplad till Marias himmelsfärd med djupa historiska rötter bland ortodoxa kristna i norr. Festligheterna följer på slutet av fastan, veckorna innan det etiopiska nyåret. Kvinnor klär upp sig i traditionella kläder, flätar håret och går ut med trummor för att sjunga och dansa på gatorna till sent inpå natten – utan män. Ashendafirandet har därför alltid förknippats med en tillfälligt ökad frihet för kvinnor.

I år skedde Ashendafirandet mot bakgrund av förra årets politiska maktskifte från en tigreansk elit till en mer centraliserad struktur dominerad av de demografiskt största etniska grupperna.

Tidigare har högtiden framställts som att den tillhör tigreanerna även om Ashenda firats också i andra delar av norra Etiopien. Årets firande var större än vanligt och dessutom spritt till flera regioner. Det har satt igång en livlig debatt, särskilt på sociala medier. Många ser en mer inkluderande högtid som ett sätt att stärka fred och sammanhållning i en tid av ökade etniska och politiska spänningar.

Men vissa tigreaner fasthåller att traditionen tillhör dem och att spridningen av firandet är ett illa dolt försök att utradera betydelsen av deras kultur och historia.

I huvudstaden Addis Ababa firades dock Ashenda utan etniska spänningar. De jag träffade såg festligheterna som ett firande av landets mångfald.

Arsema Tsehaye, 21, deltog för första gången och hoppas att Ashenda också framöver kommer att firas med lika mycket stolthet.

– Jag är glad för möjligheten att lära mig mer om etiopisk kultur och få kontakt med människor av olika traditioner, säger hon.

/Hiwot Abebe, Etiopien

Vykorten från journalister i vårt nätverk skapas i samarbete med Blank Spot Project.

Strömavbrott: ett växande problem i Etiopien

För en vecka sedan införde den etiopiska regeringen elransonering på nationell nivå på grund av vattenbristen i Gibe III, ett av landets stora vattenkraftverk. 

Mindre regn än vanligt är enligt energi-, bevattnings- och vattenministeriet anledningen till strömavbrotten. Ministeriet uppger att det saknas mellan 400 och 1 000 megawatt för att nå upp till landets elbehov på 2 500 MW årligen.

Alla fabriker förutom de som framställer cement har fått instruktioner att dra ned på produktionen för att rationalisera elanvändningen. Elexporten på 82 miljoner dollar begränsas också – till Djibouti har den halverats och till Sudan pausats.

Elavbrotten förväntas därför påverka ekonomin negativt. Etiopien litar främst till vattenkraft och investerar knappt alls i vind- eller solkraft.

Det statliga etiopiska elföretaget uppger att strömavbrotten schemaläggs så att varje område har fem timmar utan el varje dag. Men på vissa platser försvinner strömmen i upp till två dagar för att sedan bara komma tillbaka sporadiskt under några timmar.

Folk verkar ha funnit sig i situationen.

– Vi saknar el sen mer än tolv timmar, säger Blen Girma som bor i stadsdelen Megenagna i huvudstaden Addis Abeba.

/Hiwot Abebe, Etiopien

Vykorten från journalister i vårt nätverk skapas i samarbete med Blank Spot Project.